Lova-Lii: januari 2009

lördag 31 januari 2009

måndag 26 januari 2009

fredag 23 januari 2009

Lugn hemmakväll...

Tänk så skönt det kan vara att sitta hemma i soffan en fredagkväll...

Varit iväg på bio med Lina o Sammi...sen tog vi en smygare och roffade åt oss lite solariesol.

Men varför är det allti så att just när man håller på att somna in så KLICK hur j*vla högt som helst... o man vet först inte var man är...

Men nu är man hemma i soffan nyduschad o fräsh...hur skönt som helst. Musiken ljuder i bakgrunden, just nu är jag bara så nöjd med tillvaron. Tror att allt som hänt mig någonstans where ment to be och fick mig att vakna upp. Det känns som om det som hände var en vändning i livet, om än så tuff å hård och inte allra minst känslomässigt jobbig så när man rannsakar sig själv och inser vad man själv värdesätter eller kanske borde göra, så får man en annan uppfattning...

Vårda det/dem du har som står dig nära och det som betyder något för dig själv...

Nä nu ska jag luta mig bakåt o bara vara...njuta av lugnet!

torsdag 22 januari 2009

Imorgon é det fredag...

...och vad händer då...om inte litta Afterwork...måste man ju avsluta veckan med. Eller inleda den med kan man ju oxå säga...I helgen händer this and that and a little bit more... Now gimme some...haha "För det é fredagkväll dans i folkets park" eller "Det var dans bort i vägen på lördagsnatten"...ja vad kan jag säga...

Nu ska jag i allfall gå o sussa

Drömma söta drömmar

vakna upp med ett leénde på läpparna imorrn

söndag 18 januari 2009

Hemma igen

Jaha då va man hemma igen.

Efter fredagens tripp till Fuglie, där jag skulle hälsa på Frö, är jag nu hemma hehe.

Vem kunde tro att jag skulle stanna hela helgen, får nog skylla på Calle-Granne...

När vi satt och åt i fredags så ringde Carl o va lite ledsen...hans hynda hade varit lite elak mot honom...så vi satt oss i bilen och hämtade honom...i Göteborg...fattar du. Haha vilken roadtrip... Så det blev en slappe/fyllehelg i Fuglie, har varit himla trevligt o roligt. Men några deprimerande stunder, det ska jag inte sticka under stolen med...Andreas tjej har tydligen inte heller varit så bright i sina val... Men sammanfattningsvis så har helgen ändå varit bra. Många skratt, har kramp i käkarna o magmusklerna har nog fått sig en törn hehe.

Nu ska jag förflytta mig in i bingen...skönt å sova i sin egen underbara säng,

och inte på en tunn bäddmadrass på golvet eller på en bit av en soffa...med halva häcken utanför

Haha

På återseénde

fredag 16 januari 2009

Hur kunde du???

Sitter o funderar över allt som hänt. Svårt att få en överblick...svårt att ta in.

Allt som hänt dem senaste åren känns som en lögn, det känns som om allt bara spolas bort. Någonstans bleknas det bort av detta sista, detta som förstörde allt som jag delade med min bästa vän. Hon som jag delade allt med. Allt detta raserades pga en kille, ovanligt att sånt händer va? Sen var det ju förstås inte vilken kille som helst...känns fel att säga kille, man kanske jag ska använda. Det är nog det som känns hårdast, att det var just honom. Hon av alla vet ju vad jag känner för honom och hela storyn. Var hon då tvungen att ta det ifrån mig? Tydligen var det viktigare för henne att ha honom i sin närhet än jag...så mkt var jag värd.

Alla gör vi våra val här i livet, och Louise gjorde verkligen sitt, och därmed besked.

Bara att beklaga och se det som hennes förlust. Annika sade en intressant sak på jobb, hon vände på det vanliga ordspråket

"Behandla andra som du själv vill bli behandlad"

till

"Behandla inte andra så som du ej själv vill bli behandlad".

Jävligt bra sagt! Oärliga människor och folk som går bakom ryggen på en kan jag vara utan.

Synd bara att jag verligen gillade/älskade min bästa vän...vi hade det ju så roligt o bra. Just nu rinner tårarna ner för mina kinder...det gör ont....

Hur kunde du Loi?

Det värsta är ju att jag miste inte bara min bästa vän utan tydligen även mannen som jag älskar...

Men visst ska jag inte gråta över spilld mjölk, hon har ju trots allt inte ens försökt be om ursäkt eller visa att hon faktiskt ångrar sig. Så hon måste vara nöjd med sitt val. Bara att gratulera...

Ser det som en nystart på mitt nya liv, har många ideér faktiskt hur jag ska gå vidare "from this moment on". Nog ska det bli bra alltid, en bra kvinna reder sig själv.

Har ju många där ute som stöttar mig och vill mig väl...

Tack för att ni finns underbara nära o kära!!!